Tillgänglighet

H lever, jag lever, men ibland svälter vi (nästan*) för vi har så svårt att handla. Jag har lagt upp förråd i många år, eftersom osäkerheten om när jag skulle kunna handla igen, funnits länge. Det finns en hel del mat med lång hållbarhet, både konserver och annat. Men för käre H är det nytt att inte kunna ta sig till affären själv. Mycket frustrerande. Det är gångavstånd för hans del med, för en frisk människa alltså och även för honom på barmark, sen han frisknade till. Men på vintern har ingen av oss en aning om hur det ser ut när vi kommit ut en bit. Och vi är inte vana vid någon vidare service när det gäller snöröjning fast vi bor i ett riktigt vinterland.

Dessutom var det för kallt en lång period, kring -30 flera dagar och det klarar inte vi. Sen när det blev varmare började det som vanligt toksnöa.

Och jag blev tokförb..... när jag kom ut igår strax efter 12 och det var helt oplogat på nästa område, alltså med en annan ansvarig. Det var inte plogat på hela helgen tydligen! Jag bor i huset intill affären men på grund av att så många är inblandade för att få fram vägen, finns en ständig osäkerhet. Det var, som så ofta, bara att vända och åka hem igen. Hade någon av de ansvariga gubbarna råkat komma i min väg då, vet jag inte vad som hade hänt. Jag brukar bli ledsen och uppgiven, men då var jag ARG! Jag smällde igen dörren, kastade saker omkring mig och vrålade när jag kom in! (Stackars grannar...). Skönt som bara den, tveklöst helt underbart för mig!

En stor del av tiden tillbringade jag sedan med att skriva insändare, ringa och maila till diverse gubbar. Förvaltaren för området där det var oplogat var - till min förvåning - lugn och trevlig! Han lyssnade och frågade och verkade intresserad. Han skulle själv kontakta chefen för "röjarfirman" men jag fick också hans mobilnummer och lite bra info.

Hm. Var det ändå jag som fixade det? Idag gjorde jag ett nytt försök, dock utan förhoppningar. Men vägen var som en autostrada! Hela vägen, även den sista biten över torget, där kommunen står för röjningen. Även gränserna mellan områdena var ok, det vill säga de märktes inte. Annars är det väldigt populärt att ploga bra annars, men lämna en vall mellan områdena.

Kyl och frys är påfyllda igen och jag har handlat till H också, så han kan få med sig mat nästa gång han kommer. Det blir nyårsafton, fast på dagtid. Det funkar så bra med de tider vi brukar träffas, så det finns ingen anledning att experimentera. Dessutom går sista färdtjänsten, underligt nog, vid midnatt. Vissa kvällar går den till 02.00, så varför 00.00 på nyårsafton?

Detta inlägg handlade alltså om tillgänglighet och om ett par dagar är det 2011. I år är året då Sverige skulle bli så jädra tillgängligt för oss handikappade. Jo, pyttsan!

Till sist, särskilt viktigt om syrran läser: *Hon handlade åt mig den 22/12, så det är inte så synd om mig! :-)

Minus trettiotvå

Kär gubbe på ingående. Måtte det inte hända något efter vägen för han klär sig inte så bra...

Ursäkta, jag har glömt

Ja, jag var visst glömt att jag ska blogga. Och just nu har jag inte tid eller ork. Men jag kan kort berätta några saker:

H har varit och hälsat på sin arbetsgivare - utan rullator - och han har fått sin anställning förlängd till sommaren 2011! Han får fortsätta på Rehab, men det blir mer och mer egenträning. I februari kan han få mer botox och det hoppas vi intensivt på nu. Han måste få det för handen fungerar inte bra och han blir ofta mycket, mycket frustrerad över den.

Jag har för andra gången i mitt liv bokat städning med den privata firman jag blev rekommenderad. Denna gång ska det bli av, imorgon 16.00. Det blir alltså, tack vare RUT-avdraget, ca 30 kr billigare per timme än om jag använde mig av servicetjänsterna, en del av hemtjänsten. Jag gillar inte regeringen (milt sagt) men så klart ska jag utnyttja det enda vettiga de gjort för mig!