Inte ens sduvan

Inte ens sduvan är bättre, snarast sämre igen! Tjocka saker i alla möjliga färger fanns i halsen i morse igen och det är inte vackert det jag snyter heller. Så det blir ingen träff imorgon och knappast på söndag heller? Less, less, less!

Men jag har klistrat en hel del på ett onödigt collage, det är kul. Och nu ska jag snart lägga mig och läsa NHR:s tidning. Skönt!

Nä

Inte bättre alls. Benet är hemskt! Foten mer domnad än vanligt, låret allt ondare, helt klart svullet. Var ju på väg att ringa neurologsyster en dag men det blev inte. För vad ska jag säga? Vad kan hon göra? Är det ett skov är det ju bara ett friskhetstecken, för en gammal SPMS:are,  haha. Men det här i låret är inte ms, så vad f-n är det? Har det ändå ett samband, utom ms? Det började för ungefär 1,5 månad sedan, domningarna och superspända vaden lite senare.

Förkyld ja, men står inte ut att  bara vara inne så det blir kanske en tur imorgon. Åtminstone till soprummet.

En positiv sak i alla fall: Hittade äntligen en B12, rätta formen, utan nanopartiklar eller konstigt fraktsätt. Dom fanns på sidan dit jag precis höll på att skriva! Säkert inte dumt alls för mina nerver och andra kroppsdelar! Kanske till och med låren vill ha B12, men varför bara höger i så fall?

Trött

Trött på sduva, trött på knäppt ben, trött på onda höfter, trött på att vara inne, trött på att vara trött.

Nu kan det bara bli bättre.

Eller?

Otroligt nog glömde jag det värsta: Klådan! Hettan i ansiktet! Och detta blir inte bättre. Det brinner mer och mer i mitt ansikte fast jag inte varit ut sen i tisdags! Alltså är det inte solen jag inte tål, det är... mig? Livet? Ensamheten?

Jag döpte ju klådan till ensamhetsklåda redan för länge sen, när syrran från Götet var här och det inte kliade just något på hela tiden... Och ingen, ingen har varit i närheten när det är så här jävligt!

Skumt!

Telefonsamtal

Damen från FK ringde H igår. Intervju om hans sociala situation och liknande. Hon utreder, sen tar andra över. Kvalitetssäkring nämnde hon och medicinsk utvärderare.

"Får du igenom detta, vilket jag tror..." och andra positiva  små saker sade hon i alla fall. Kan bli klart innan maj är slut (men hade hon koll på almanackan då?)

Vansinnigt spännande!

Själv är jag sduvig så det blir inget H-besök i helgen. Han har så många viktiga möten: födelsedagar, mors dagar m m och på måndag service av bilen. Så han vill ännu mindre än vanligt bli förkyld.

Och igår var  det urnsättning.

Hägg den 22 maj

I motljus men det syns hur långt blommorna hade kommit.

Explosion

Det här var igår.Världen började bli lite grön. Jag ska ut ikväll och då misstänker jag att den redan är jättegrön!

Mysig doktor

Men mycket förstod han inte av mina problem. Möjligen en gåta löst. Resten förblir frågetecken, åtminstone för läkarkåren.

Trevligt i alla fall med tid över för att besöka en bäck. Undrar när jag såg rinnande vatten på nära håll senast? Ja, nån liten vårflod har jag väl sett men en bäck? Nä, det var sällsynt och trevligt, inte minst för att jag fick höra av några killar att det finns krokodiler där. :-)

Ben och sånt

Jag är väl tjatig men nu är jag less på mitt domnade, stela högerben, mitt "bra" ben. Tromboflebiten eller vad det är ser ut som den gjort länge och lär väl stoppa blodflödet. Det är nog bra att jag har tid hos läkare på tisdag. Jag kanske lever farligt...

Mindre bra att det ska bli varmt och kanske soligt. Nu försöker jag än en gång sy en vettig kylkrage. Det börjar bra men nu har jag konstruktionsproblem igen, som vanligt. Var är du min duktiga konstruktionssyster? Ute och campar någonstans. Och även annars långt bort...

Fast nu när jag kollar SMHI är det +17 men molnigt på tisdag. Hoppas, hoppas det (moln) blir sant!

För övrigt har inte käre H fått något besked alls från FK så spänningen är fortfarande olidlig....

Lidande

Klådan, fötterna (skorna), fukten, fumligheten, fan och hans faster.

Imorgon är en bättre dag. Det är en H-dag.

Fantastiska FK

Brevet var bekräftelsen på att ansökan och läkarintyg hade kommit in - för en månad sedan! Duktigt, FK!

Jag fortsätter vänta, hoppas, tro...

Brev

H har fått brev från FK men ej vågat öppna det än - jag förstår honom! Samtidigt som jag absolut vill veta vill jag inte veta... Fast jag tror det går bra. Men det finns ett men, minst...

Han skulle sova middag innan han öppnar och det ska jag med göra. Har varit på rymmen, på MIO och Jysk och kollat möbler och prylar. Jag ska köpa en säng! Kommunens jädra fuskverk ska ut så snart som möjligt. Inatt vakande  jag med en helt domnad högerarm! :-( Inget ms-skov eftersom armen kom tillbaka efter ett tag. Påminner dock starkt om mitt kanske första skov, 1978.

Sova, sova, sova....

Sängen

Jag längtar inte lika intensivt som vanligt efter den. Den är inte så skön längre. Dock börjar jag vänja mig och sover ungefär som vanligt, efter ett par riktigt oroliga nätter. Den är ju så jädrans hård för ryggen eftersom jag bara har den tunna bäddmadrassen mot det hårda underlaget!

Jag har en idé (Det vill säga H delade med sig av sin idé) men vet ej hur jag ska få hem en ny bäddmadrass. Jag skulle i alla fall vilja testa mer innan jag slår till och köper en ny säng. Och när ska jag åka och prova säng? Tänkte åka imorgon men har ej lust, orkar ej, vill ej...

Kliva upp är lite skönare än vanligt i alla fall och framför allt så skonas mina armar.

Här är den. Det menar jag. Sängryggstödet.

Tidernas viktigaste tid väntar

Käre H.

Sjukersättning.

Ska diskuteras på måndag.

Hur ska jag överleva den närmaste tiden?

Det gäller ett liv!

Dramatisk, javisst, men jag är helt klar i knoppen (kört AC på morgonen redan) och fullständigt vettig. Alltså lika vettig som vanligt. Alltså, har gammal rostig ms-hjärna men den är förhållandevis vettig när jag är nedkyld. :-)

Käre H, jag önskar dig det allra, allra bästa!

Experiment på gång

Idag kommer arbetsterapeuten med en sak jag ska stoppa under bäddmadrassen för att kunna höja upp övre delen sängen. Det är tidigt nu och jag har svårt med språket. Det har säkert ett namn....

Men just i morse kom jag på att det finns ingen chans att det kan funka för mig. Det blir ju stenhårt under bäddmadrassen och jag har breda och onda höfter. Tråkigt!

Jag behöver dock något för att lättare komma upp ur sängen, så jag inte fördärvar högerarmen helt. Just nu är den hyfsad igen.

Benet? Höger? Har struntat i det ett par dagar men nu avskyr jag det igen. Förlåt  ben, det var fel uttryckt. Jag avskyr det du drabbats av, vad det nu är! Det lämnar oss aldrig helt, som det verkar, och det spänner, irriterar. Och oroar ibland.

Men se det snöar!

Gör inte mig något just nu, men visst blir det svårare att planera eventuella utfärder. Det kommer att hålla på några dagar och jag vill göra någon mer nöjesresa med färdtjänst. Eventuellt även någon mer nyttig resa.

Läkaren på HC ringde igår igen för hon tyckte jag lät så osäker om benet när vi pratade i onsdags. Osäker ja minsann! Vad tusan, när man har ms och jättekonstiga ben (konstig kropp menar jag) sen förut, hur ska man då kunna veta om man dessutom får något annat fel i ett ben?

Inatt vaknade jag och höger fot var extremt konstigt, typ svårt domnad. Eller det där med kuddar under fotsulan. Typiskt ms, typiskt mina fötter, men inte höger nu på länge. Men jag hade sovit på andra sidan mot vad jag normalt gör och sen jag - efter en hel del funderande - sovit en stund till, men på vanliga sidan, var det som vanligt igen. Som vanligt fast höger ben är mer spänt än vanligt. Och jag har sedan en tid konstiga nervsmärtor i höger lår. Konstigt eller i alla fall ovanligt ställe. Och inatt kom jag på att det gör ju ont när jag trycker där på ett ställe eller när jag rör mig på ett visst sätt och det känns extra konstigt.

Jag ska fråga de kunniga om myxödem brukar göra ont. Haha, nej ingen dum jävla läkare, dom vet ju ingenting! Kvinnor som kan!

Hej på dej, du min konstiga kropp!

En sak kan du påverka

... du numera feta tant. Du kan gå ner i vikt! Jag säger inte att det är lätt, men du kan!

Du tröstäter dålig mat, fullt medvetet, varför gör du det? Blir du gladare av det?

Skulle du inte blir gladare av en lite mindre häck?

Skulle inte livet bli lite lättare med en mindre häck?

Skulle inte benen bli gladare av att släpa på en mindre häck?

Svar: Jo, jo, jo!

Ja då så, sätt igång!