Att vara bredbandslös

Detta skrivs natten mot onsdag den 14 juli 2010 och jag ber om ursäkt om det inte blir utlagt i någorlunda rätt ögonblick. Det har i så fall sina orsaker
För första gången på evigheter testar jag Voice Xpress utan att ha en massa andra program igång. Ja, det vill säga Word har jag förstås igång, men ingen Firefox med en massa flikar. Ingen Thunderbird heller. Det är nämligen ingen vits, för jag är utan bredband. Åskan tog det! Jag tar för givet att det var åskan. Det small utan bara den och jag undrade förstås var den slog ner. Genom ett telefonsamtal med H fick jag senare, när jag åter satt på datorn, veta att allt Comhem var utslaget i mitt område och att de jobbade med problemet. Tur i oturen att jag bara har bredbandet. Stackars de som är utan både TV och telefon. Undrar just vad de hittar på? Lägger ett vanligt, gammaldags pussel kanske? Pratar med varandra? Älskar lite mer än vanligt?

För min del är det i alla fall väldigt många timmar nu redan sist kunde surfa. Jag stängde av datorn innan jag gick för att sova middag, för jag hade naturligtvis kollat vädret och insett att åskan skulle komma hit också. Det känns konstigt. Att inte ha kollat mailen på länge. Att inte ha fått läsa om vad åskan och regnet har ställt till med.

Jag erkänner att jag är fruktansvärt beroende av datorn och att den i normala fall står på precis hela tiden när jag är hemma. Om jag till exempel riktar in mig på att gå till symaskinen och sy lite, måste jag först sätta mig vid datorn en stund och se om det hänt något nytt. När jag kollat det är det säkert dags att gå på toaletten och när jag kommer därifrån är jag säkert hungrig så jag går till köket i stället. Det där med symaskin har jag helt glömt bort. Det kan gå veckor innan kommer fram dit. Men ikväll var det lite lättare. Eller. Nej just ja, jag kom inte fram riktigt. Det låg en massa spännande papper i vägen som skulle sorteras. Och så skulle jag flytta lite prylar för att H:s rullator ska få plats i morgon när han kommer på besök.

Strax efter tio kommer han, för han åker direkt från träning på Rehab. Tio brukar vi annars ta ett Skype-samtal. Nu kan vi i stället ta ett irl-sam… tal förstås, vad trodde du? Det trodde jag med om jag ska vara ärlig! :)

Det här skriver jag på onsdag morgon: Fortfarande inget bredband! Men snart en man i min famn.

Och ett tillägg på onsdag eftermiddag: H har nyss åkt hem och jag är ensam igen, inte ens Comhem har jag som sällskap. Men vad gör det när jag ska ta en sen middagslur?

Ett sista tillägg på detta inlägg: Comhem har commit till rätta – strax efter 16 svarade jag på ett mail - och här kommer jag att sitta och kasta bort min dyrbara tid igen. Men denna dag har i alla fall haft sin stora ljusglimt. Exakt hur det glimtade berättar jag inte, men trevligt var det! :)

Och igår upptäckte jag att Xpressen fungerar bra när han får vara ensam herre på täppan.