Jag blev anfallen häromnatten helt utan vidare! Vidrigt, hemskt och det ville aldrig släppa. Jag klev upp och gick omkring men det fortsatte nästan lika illa. Men jag var lycklig för jag visste att det inte var en hjärtinfarkt.
Till slut gav jag upp och lade mig igen - och den gav sig av. Vem som gav sig av? Ja, inte hjärtkotan men låsningen, smärtan.
Du får söka på "hjärtkota" så får du se lite vad det handlar om.
Men nån hjärtkota finns inte. ;-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar