Var är den?

Den lilla kraft jag haft, var är den?

Hade varit "bra" om jag haft lite feber, så skulle denna värreänvanligtorkeslöshet kunna  gå över.  Men 36,3 efter middagsvilan är ju liksom ingen feber... Så vad gör jag? Ska - bör - liksom ha lite ordning här till fredag. Men nån gång ska den tiden ta slut, då jag nästan klarar mig själv. Är ju på väg att boka regelbunden städning, i varje fall varannan vecka. Det värsta är jag jag blir så bunden. Och stressad. Jag kan inte göra annat än sitta vid dator eller köksbord eller ligga i sängen, när det städas här. För att ta mig ut behöver jag massor av tid - i fred - i hall och badrum.

Ja, jag bara klagar. Men det är ju (förmodligen denna gång med) en underbar dag jag jobbar för, en fredag med käre H. Som dessutom fyller år på lördag. En grej har han redan fått av mig - det blev bra! Ett paket till och ett vansinnigt kort ska han få när han kommer.

Och jag ska vara extra rädd om varje sekund med honom. Dagen då jag inte längre är fri närmar sig.

Men en ny, lyxig säng kommer i alla fall till mig om några veckor, den perfekta handikappsängen, hoppas jag. Och hoppas käre H ligger gott vid min sida även i den, när han är på besök. Fast jag måste nog köra upp honom innan jag kan börja hissa upp mig...? Bäst att kolla vad motorn klarar (glömde visst det...).