H var här igår!

Ja, käre H var här igår! Det var tre veckor sedan sist vi träffades. Vi är två slitna personer med diverse krämpor och brister, men vi fick till både mat och mysigt umgänge. Det allra bästa hann vi också med och då syftar jag förstås på närheten. Exakt hur den såg ut tänker jag inte berätta, men hans hud mot min fick jag känna. Hans doft. Smaken av läppar och andra kroppsdelar. Öron och sånt. Han har blivit ett antal kilo tunnare men känslan är densamma. Även dåliga handen fick vara med och kramas, så gott den kunde. Känsel har den och det är bra för den att få uppleva så mycket som möjligt, så stimuleras nog nya nervbanor.

Sen har det gått en måndag och det vete sjutton hur den försvann så fort. Jag har inte ens varit ut. Men jag är bra på att fördriva tid utan att det märks speciellt mycket i mitt hem, bortsett från att saker sprids och dammängden ökar. Det mesta av disken sen igår står också kvar. Men det kommer nya dagar. Hoppas jag. Om jag så ska vänta tre veckor igen är min H värd att vänta på. Och jag har trevliga stunder för mig själv också eller med honom på Skype eller i vanlig telefon. Vi pratar nog mer än många som är gifta!