måndag 4 oktober 2010

Ett omotiverat "hurra"

Jag måste dementera. Ingenting med resandet har ordnat sig, inte färdtjänstresorna heller. Idag kom en buss med ramp igen fast jag var lovad lyft. Det var samma snälla, lugna kille som körde sist, när jag gjorde sjukresan till Hälsocentralen. Jag var ju väldigt bökig då, men han var ändå lika snäll som vanligt idag. Så jag borde ju ha följt med. Vi hade nog kirrat det. Men nä, jag stannade hemma. Idag handlade det ju i princip bara om en nöjesresa.

Men på onsdag har jag fortfarande tid hos tandläkaren, så vad gör jag? Använder den lilla, lilla tillit jag (kanske) har och tror att om det kommer fel buss en gång av hundra kan det inte hända på onsdag igen? För det har ju redan hänt två gånger av sju. Eller avbokar?

Beslutet ska fattas någon gång imorgon förmiddag.

Jag kanske ska leta fram pendeln!

Men har man sett på den, det tog bara några sekunder, så då är det meningen.

Nu handlar det "bara" om att koppla bort hjärnan. Och kunde jag det skulle jag inte vara så hispig!

Resultatet av eventuellt pendlande kanske ändå meddelas någonstans någon gång. Och kanske hur jag reste, om jag reste.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar