Hurra!

Jag vet inte om jag skrivit om det, men H:s kurator, som han fick så bra kontakt med, har varit sjuk en längre tid. Som om det inte räckte ändå...

Men idag ringde hon och han fick en tid nästa vecka. Jag blir så glad att tårar trillar! Inte för att hon kan rädda honom, men han behöver allt stöd nu, inte minst i slutet på månaden när sjukintyget tar slut. (Är trött nu; säger man så?) Och om någon kan förklara hur han ska leva och så småningom kosta på träning själv, med sjukpenning på 75% av inkomsten och förlorat bidrag från facket, om han nu ens får fortsätta vara sjukskriven, är det en stor fördel. Men det var ett dumt skämt; det går inte. Inte som han bor, inte om han ska fortsätta ha bil, inte om han ska kunna hälsa på mig. Et cetera.

Jag vill stödja och försöker, men det går inte så bra. och jag behöver själv stöd. Jag och min kurator på måndag, H och hans kurator på onsdag. Är vi snällare och gladare sen när vi träffas den helgen? Om han har råd. Undrar när exakt han får veta vad som gäller ekonomiskt efter den 15:e.

Apropå det. Än så länge har kassan personal men vad händer framöver, i och med regeringens senaste vansinnespåhitt?

Regeringen vill sänka F-kassan