när nästan allt går fel
både i min värld och den stora
inget går min väg
och nästan ingen
min lilla tillvaro krymper ännu mer
det är trångt och svårt att andas
och Japan smälter snart bort
när det är som värst
ringer en sköterska från hälsocentralen
en distrikta får komma hit och ta blodprov
så jag slipper åka skräckbuss i snöstorm
med glidrisk på ramp
eller vänta på bättre tider
(snart är det för sent med det provet)
jag blir så glad att glädjetårar faller
tack snälla syster!
stolligt?
allt är relativt.
fredag 25 mars 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar